Nu har 100 dagar gått och #Blogg100 är slut. Det betyder inte att jag kommer sluta blogga, det betyder att just denna utmaning är slut.
Jag har gått in i det här med inställningen att jag skall lära mig något och öva mitt skrivande. Jag har haft förståelse för att alla dagar kommer jag inte att skriva så bra. En del andra dagar kommer jag skriva bättre. Men övning ger färdighet och jag känner att jag har blivit bättre bara av att tvinga mig själv till att skriva varje dag. Även om det kanske inte finns något att skriva om. För det är just det som är det svåra – vad skall man skriva om? Vad har hänt idag eller vad är det för tankar som jag har haft idag som kan intressera andra?
Jag har försökt att tänka att oavsett vad jag skriver så skall det vara något jag kan stå för, något som betyder något för mig. Oavsett vad andra egentligen tycker och tänker. Detta för att kunna skriva på så mycket jag bara kan.
Mina dagar är oftast meningsfulla för mig. Men kanske inte för andra. Jag har alltid använt min blogg för att skriva av mig och så kommer jag fortsätta. Man skulle kunna säga att min blogg är som en slags terapi för mig själv. Att jag kan tömma mig själv på tankar och funderingar som jag har och som jag kan återkomma till.
Jag började blogga 2007 och det är nu snart fem år sedan. Mycket har hänt på dessa år, väldigt mycket om man backar tillbaka och börjar fundera. Jag har gjort en enorm resa både på utsidan och insidan. Båda är jag stolt över och värdesätter. Jag antar att detta är en del av min utveckling och att jag mognar som människa.
När jag var liten skrev jag dagbok. Jag hade ett litet lås på den för jag var livrädd för att andra skulle läsa den. Idag väljer jag själv vad jag skall skriva och publicerar det offentligt. Skillnad men ändå inte. En del av mig kommer alltid finnas kvar och mina tankar och funderingar sätter sina fotavtryck på internet varje dag. Det blir mitt arv till nästa generationer.
Jag kommer som sagt fortsätta och skriva, kanske inte varje dag men så mycket jag bara kan. Jag har lärt mig att övning ger färdighet och att jag måste utmanas för att kunna lyckas prestera. Så fler inlägg kommer även framöver.
Som avslutning kan jag meddela att McDonalds väljer ett presentera en ny frukostmeny där vi som gillar #LCHF kommer bli glada, vi kan numera äta ägg & bacon. Glad och trevlig nyhet tycker jag!